Terveydenhuolto ei ole pelkkä kustannustekijä, vaan sijoitus, joka tarjoaa arvokasta tuottoa yhteiskunnalle. WHO korostaa oikein resursoidun terveydenhuollon merkitystä talouden kasvun kiihdyttäjänä. Leikkaukset pienentävät kuluja ainoastaan lyhyellä tähtäimellä, mutta pidemmän päälle ne ainoastaan kasvattavat kuluja. WHO:n mukaan terveydenhuollon työntekijöihin ja työllisyyteen investoiminen on yksi tuottavimmista sijoituksista kansanterveyden parantumisen toimiessa vipuvartena. Terveydenhuollon työllisyyden kasvun vaikutus teollisuuden tuottavuuden kasvuun on erittäin suuri, terveet aikuiset ovat tuottavia!

Terveys- ja sosiaalihuollolla on tärkeä merkitys myös työllisyyden kehityksessä. OECD-maissa terveyden- ja sosiaalihuollon osuus työllisyydestä on keskimäärin noin 11 %, prosenttiosuus on noussut tasaisesti ja tämän odotetaan jatkuvan. Väestön terveystarpeisiin vastaamiseksi vuoteen 2030 mennessä terveydenhuoltoon tarvitaan 18 miljoonaan uutta työpaikkaa, joista 9 miljoonaa on sairaanhoitajia ja kätilöitä. WHO:n ja Maailmanpankin mukaan työvoimapulan toteutuessa noin puolet maailman väestöstä jää korkealaatuisten terveyspalveluiden ulkopuolelle.

Päätöksenteossa on ymmärrettävä terveydenhuollon rooli kansantalouden pönkittäjänä. Alan vetovoimaan on vihdoinkin satsattava. Sairaanhoitajapulan ehkäisemiseksi on tehtävä konkreettisia tekoja nyt! Sairaanhoitajan työn vetovoimaa kasvatetaan työmäärää kohtuullistamalla ja työoloja, palkkausta ja uralla etenemismahdollisuuksia parantamalla.

Nina Hahtela

Investering i hälso- och sjukvården accelererar ekonomins tillväxt!

Hälso- och sjukvården är inte enbart en kostnadsfaktor utan en investering som erbjuder värdefull avkastning för samhället. WHO betonar betydelsen av rätta resurser för hälso- och sjukvården som accelerator av ekonomisk tillväxt. Nedskärningar minskar kostnader endast på kort sikt men i långa loppet ökar de bara kostnaderna. Enligt WHO är investering i hälso- och sjukvårdens personal och sysselsättning en av de bäst avkastande investeringar när bättre folkhälsa fungerar som hävstång. Inverkan av hälso- och sjukvårdens sysselsättning på ökad produktivitet i industrin är mycket stor, friska vuxna är produktiva.

Social och hälsovården har en viktig betydelse även för sysselsättningens utveckling. i OECD-länderna är social- och hälsovårdens andel av sysselsättningen i genomsnitt cirka 11 %, procentandelen har stigit jämnt och detta förväntas fortsätta. För att svara på befolkningens hälsobehov behövs fram till 2030 i hälso- och sjukvården 18 miljoner nya arbetsplatser, av vilka nio miljoner är sjukskötare och barnmorskor. Enligt WHO och Världsbanken blir cirka hälften av världens befolkning utan högklassig hälsoservice när arbetskraftsbristen blir verklighet.

I beslutsfattandet ska hälsovårdens roll som stärkare av folkhälsan inses. Det ska äntligen satsas på branschens dragningskraft. För att förbygga sjukskötarbrist ska konkreta åtgärder göras nu. Sjukskötararbetets dragningskraft ökas genom att göra arbetsmängden skälig och förbättra arbetsförhållandena, lönerna och avancemangsmöjligheterna i karriären.

 

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.